Personporträtt nr 1 2009 - Susan Nilsson

Välj rätt chef!

Fakta Namn: Susan Nilsson Ålder: 34 Familj: Föräldrar och två systrar (Camilla & Anna) samt gudson (Anders) Bor: London Jobb: Chef för marknadsföring, kommunikation och affärsutveckling, i brittiska konsultbolaget Waterman Group Fritidsintressen: Hästar och golf Favoritbok: gillar alla typer av böcker, läser just nu Gomorra Övrigt: Den första SVR-stipendiaten (2008).

Det sägs att det är på golfbanan affärerna görs, men vem kunde väl tro att det kan leda till jobb om man kör på en styrelsedirektör med en golfbil. När Susan berättar historien om hur det gick till så skrattar jag och tänker att det låter som något ur en film men verkligheten brukar ju överträffa fiktionen...

Varför civilingenjör?
Har alltid haft ett tekniskt intresse, snickrade och lekte med bilar som liten och var ofta med morfar i hans stora garage som var fyllt av prylar. Passade ofta på att plocka isär min morbrors moped när ingen såg på, men att sedan sätta tillbaka alla delarna var inte lika lätt. Det var ett självklart val att bli ingenjör.

Hur hamnade du där du är idag?
Fick jobb på WSP direkt efter examen och blev sedan erbjuden att driva ett projekt i fem månader på huvudkontoret i London. Detta blev senare förlängt med ett halvår och sedan med ytterligare ett halvår. Hon kom sedan att stöta på en styrelsedirektör för det bolag hon jobbar för idag under en golftävling, där hon av misstag körde på honom med en golfbil. Efter denna incident hamnade de bredvid varandra under middagen som följde efter tävlingen. Det hela var verkligen pinsamt berättar Susan, men som tur är, så är han en väldigt humoristisk person. På något sätt kom de in på en diskussion om vad Susan ville göra med sin karriär i framtiden. Kort därefter blev hon kallad till ett möte med företagets företagsledare som resulterade i att hon blev erbjuden utmaningen att bygga upp och ansvara för hela företagets marknadsförings- och kommunikationsavdelning.

Vilka ser du som de största utmaningarna med att bo och jobba i Storbritannien jämfört med Sverige?

Kulturella skillnader i företagen, det finns många fördelar att komma som svensk till Storbritannien eftersom vi har ett bra rykte, och vi har mycket postivt att ta med oss från våra svenska företagskultur. Vi är vana vid platta organisationer, öppet klimat och tydlig kommunikation i alla led. Det är mera accepterat i vår svenska företagskultur att kunna gå till våra högsta chefer i olika frågor, utan att behöva gå förbi alla mellanchefer. I England är företagsstrukturen mera hierarkisk och spelreglerna är annorlunda. Man brakar helt enkelt inte in på VD:ns kontor för att framföra en ide´ utan att konsultera med sin närmaste chef, som i sin tur normalt sett avgör om ditt ärende behöver föras vidare eller inte.

Det har hänt Susan väldigt ofta, men hon har också förklarat för sina engelska chefer att vi i Sverige är vana vid detta. I Susans team har de numera en platt struktur, och hon propsar på ett öppet klimat. Just nu jobbar de på att utveckla sin interna kommunikationspolicy, vilken har skapat väldigt stor nyfikenhet hos övriga medarbetare eftersom den uppmuntrar till en helt ny kommunikationskultur.

Hur ser engelsmännen på svenska civilingenjörer?
Välutbildade, lätta att jobba med, pålitliga och ambitiösa. Svenska ingenjörer har ett gott rykte i Storbritannien och en hög status, detta till trots att vi inte har samma kvalifikationssystem som dem. Ingenjörer i Storbritannien har kontinuerliga examinationer under sina första yrkesår för att förtjäna alla titlarna på sina visitkort. De är väldigt imponerade över det stora intresset våra svenska tjejer har för att bli civilingenjörer. Det säger sig även Susan vara väldigt stolt över.

Vad har du för tips och råd till andra som vill göra samma sak, dvs. åka utomlands och jobba?

ÅK! Tveka inte, våga! Det blir vad man gör det till. Hemlängtan är ingen ursäkt. Det är bara att hoppa på flyget hem till Sverige över helgen ifall det krisar. Det bor i dagsläget ca 500 000 svenskar i London. Det är ett bra avstamp i karriären och inget du någonsin kommer att ångra.

Vilka ser du som de största utmaningarna framöver inom samhällsbyggnadssektorn i Sverige och Europa?
I dagsläget skapar nedgången ett mycket tufft klimat för företagen. Vi får se pågående projekt parkeras och det sätter stor press på företagen att hitta kreativa och smarta sätt att utveckla sina affärer för att överleva. Alla sektorer påverkas och det drabbar alla i alla led. Än så länge är Sverige inte drabbat i samma dramatiska utsträckning som Storbritannien. Men det kanske kommer...

Om du skulle välja ett nytt yrke vad skulle det vara?
Veterinär eller ett yrke som involverar djur, Susan har alltid tyckt om djur och hennes föräldrar fick mer eller mindre leva i ett zoo med alla papegojor och fåglar hon kom hem med. Hon har haft flera hundar och har hållit på med hästar i flera år. Idag delar hon en häst som tyvärr inte har utlandstjänst och fortfarande befinner sig i Stockholm. I början åkte jag hem ofta men det fungerar inte om man ska satsa på karriär, trivas i ett nytt land och att skaffa nya vänner.

Var ser du dig själv om 5 år?
Susan menar att hennes nuvarande jobb innebar ett rejält kliv på karriärtrappan med stort ansvar och många nya initiativ att driva igenom, så det behövs lite tid att landa lite. Inom 5 år har hon troligtvis samma tjänst, eller liknande i något annat företag, gärna inom samma bransch. Om hon jobbar i Sverige så siktar hon på en ledande funktion, en plats i ledningsgruppen för något bolag
i samhällsbyggnadsbranschen.

Vad har du för råd till unga som är på väg ut i arbetslivet med dagens konjunkturläge?
Se till att få in en fot på det företag du är intresserad av och avancera sedan därifrån. Välj företag framför tjänst och möjliga karriärvägar framför nuvarande position. Det är även viktigt att välja rätt chef som ser vikten av att ha duktiga och intresserade medarbetare omkring sig. Man får absolut inte ge upp! Vänd motgångar till något positivt, se utmaningen istället! Det utvecklas man av. Det är alltid kul att titta tillbaka och minnas hur kämpigt det var, och att även kunna värdera vad man lärt sig av att bita ihop för att kunna genomföra en tuff uppgift.

Cecilia Lindén