SVR-profilen aug 2010 - Bo Malmqvist
|
Innan Bo Malmqvist och jag möts för en lunch på KTH:s område har han passat på att besöka sina gamla studielokaler, V-huset. Hans blick är fylld av nostalgi, det är i år 30 år sedan han fick ut sin examen från Väg och Vattenbyggarprogrammet. Sedan dess har han arbetat i ett 25-tal länder i alla världsdelar och inte varit bosatt i Sverige en enda gång utan på flera andra delar av jordklotet - Norge, Skottland, Förenade Arabemiraten och två gånger i USA. Han talar dock prickfri svenska, något som förvånar honom själv eftersom han är gift med en norska och talar norska hemma med familjen. Nu är han på besök i Sverige av den anledningen att en av hans söner tagit examen i Lund och för att besöka den släkt han har här.
Bo börjar intervjun med att redogöra för USA:s energisituation:
- Landet använder cirka 21 miljoner fat olja per dag, endast sex av dem har de producerat själva. Deras mål är att fundamentalt minska beroendet av utländsk
olja och gas, framförallt eftersom olja och energi är så politiskt känsligt. Därför vill USA öka sin produktion av energi i många former. Det är därför man börjat
borra på djupt vatten som i Mexikanska Golfen. Men oljan har blivit svårare att hitta och utvinna, därför vill man gradvis överföra energiberoendet till inhemsk
gas. Gasen är en vänligare och renare energikälla. USA har enorma naturgasresurser. Svårigheten är att gasen ofta är lagrad i impermeabla stenformationer
på flera kilometers djup, alltså stenen som omger den är tät och ogenomsläpplig. Tidigare har utvinningen inte varit kommersiellt försvarlig. Nu finns det ny teknik
som går ut på att man borrar 5 km ner, lägger där en horisontell sträng på 2 km och spränger stenen med vattentryck så att gasen kan tränga ut genom många små
sprickor, vilket gör det hela kommersiellt försvarbart.
|
 |
Det är här Bos arbete kommer in i bilden. Han arbetar med transport av naturgas och ledningsprocessen däromkring. Hans uppgift är främst att förebygga att olyckor sker - så att inte någon anställd, någon av befolkningen i närheten eller miljön skadas från det att gasen befinner sig under jorden tills den kommer ur gasspisen eller i kraftstationen.
- All energi är förknippad med fara - det ligger i själva definitionen av ordet. Med olja och gas så är det den explosiva karaktären och att den är lätt transporterbar som gör produkten värdefull. Därför är det viktigt att man har korrekt aktivitets och kommersiell balans, är tillförlitlig "på insidan" så att man kan hålla gasen på rätt sida av processen till den punkt där man avser att antänding och förbränning
skall ske. När det blir fel kan det gå riktigt galet som vi har nyligen sett i Mexikanska Gulfen. Även om gas är en renare energikälla kan också den ge upphov till katastrofala olyckor - somär fallet med all slags energi. När man betraktar andra så kallade "rena energikällor" som vind, våg och sol över hela livscykeln så kan man se att också de har sina nackdelar för säkerhet och miljö. När Bo utexamineras började han arbeta med geoteknik, kom över till materialteknik och sedan har hans arbete glidit över på mer mjukare delar, som ledningssystem, riskbaserade beslut och undervisning.
Visste du att du ville jobba inom den här branschen?
- Under mitt sista år på KTH år 1980 hölls en värvningskampanj av det norska företaget DNV. Eftersom jag hade en norsk fru, lockade ett jobb i Oslo och det råkade vara olje- och gasindustrin. De senaste tjugo åren har jag tackat min ledande stjärna att jag haft enormt roligt och intressant på arbetet. När Bo arbetade på DNV var han uthyrd 2-3 år åt gången till större multinationella företag
som konsulent. Han har arbetat i en mångfald olika länder och i alla världsdelar.
- När man har jobbat med flera olika företag lär man sig deras olika kulturer. Med den kunskapen kan man sedan bidra med mycket som rådgivare, då man lär sig det bästa (och det som inte är så bra) hos varje företag.
År 2007 bestämde sig Bo för att han ville stå på andra sidan staketet, som kund istället för rådgivare. Det var då han började arbeta för BG Group (ett brittiskt gas- och energi-företag med verksamhet i ett tjugotal länder).
Vilken har den största utmaningen med att bo i andra länder?
- Jag har roligt i det mesta jag gör, det är min livssyn och något jag tror man kan besluta sig för. Om man försöker upptäcka det positiva i en situation finner man det ofta och vice versa. Alla jobb har sina för och nackdelar. Som konsulent har det ofta inneburit långa arbetsdagar iväg från familj och vänner. Den svåraste utmaningen fann jag i Mellanöstern, där jag jobbade i två år. Jag jobbade i Förenade Arabemiraten, Qatar, Iran och Oman och de har en annan arbetskultur. I vår västerländska kultur lär vi oss att det du säger gäller, medan där lägger de mer tid på att lusläsa kontrakt än att se till att produkten blir bra - och det kan ge upphov till konflikter och ömsesidig frustration. Bo beskriver inte sig själv som någon djup teoretiker. Han anser att det är viktigt att kunna kombinera ingenjörskunnande med kommunikation. Utöver sin civilingenjörsexamen är han även utbildad präst och har läst filosofi på universitetsnivå i Storbritannien och USA.
- En nackdel hos vissa teknologer är att de har en myopisk kärleksaffär till teknologin. Vi lär oss gärna att fokusera på de tekniska delarna och vi vill tro att allt kan lösas genom teori och beräkningar.
Min erfarenhet är att kombinationen av människor och teknologi är komplicerad men också stället där man kan hitta svar till många problemställningar och undvika kostbara misstag. Mina dubbla utbildningar har hjälp mig till att vidga mina perspektiv. Vikten av att lära ut rätt till ett företags anställda beroende på vilken nivå i företaget de befinner sig, och att alltid vara beredd att lära sig själv, är något som Bo ständigt poängterar. Han beskriver att de anställda ofta kan känna sig maktlösa och då måste ledningen kunna kommunicera med dem som arbetar på backen - och vara beredda både att ge och att ta emot kunskap.
- När en större olycka sker är det oftast på grund av att det råder brist på kunskap om den totala riskbilden eller att det saknas balans mellan vad som är mest gynnsamt på kort och lång sikt - vare sig det gäller liv, miljö, ekonomi eller "reputation". Totalrisk är utan undantag ett långsiktigt begrepp som kan vara svårt för en organisation att behandla när den är pressad att nå kortsiktiga mål och reagera till marknadstryck.
- Det är viktigt för företagen att prioritera rationellt med risken för olyckor i fokus. Man måste även undersöka vilka risker som mest sannolikt skulle kunna inträffa och vilka vars dominoeffekt av varandra skulle kunna bli värst. En ensam individ kan sällan själv komma fram till dessa komplexa lösningar, men det kan ett företags anställda tillsammans göra.
Vad tror du om framtiden i branschen?
- Vi kan inte fortsätta att vara så beroende av energi från fossila källor och länder som saknar politisk stabilitet. Vi i den industriella världen måste leda genom att röra oss mot en grönare energipolitik med förnybara energikällor som från vind, våg och sol. Dessvärre är vi ännu inte färdiga att överge oljan. I USA är infrastrukturen byggd på bilen och det kan inte forändras i en handvänding. Den gasen som hittats räcker cirka 20 år till och ger en möjlighet att utnyttja energiresurser bättre utan att "go cold turkey". Därför måste landet lära sig och ha viljan till att utnyttja gas bättre och köpa tid för att avvänja sig från olja som primär energikälla, men vi blir sannolikt aldrig helt oberoende av oljan. Gasanvändningen ökar, men en stor del av gasen, liksom oljan, finns i länder som saknar politiskt stabilitet och frågan är om vi i västvärlden vill vara så beroende. Därför tror jag också att atomindustrins vidare utveckling är oundviklig om vi skall klara att föda världens växande befolkning och ge människor energi till jobb, hälsa och utvecklingsmöjligheter.
Vad har du för tips till den som vill göra en internationell karriär?
- Först och främst så är det värdefullt att ha en nischkunskap som anses som värdefull. Det gör att man blir efterfrågad på marknaden. Vidare är det bra att ha ett genuint intresse för olika kulturer samt att vara nyfiken och öppen. Om man kan åsidosätta sina fördomar (som vi alla har) och våga lära sig av andra kan man bli meningsfull i deras kultur och omständigheter. Kan det vara så att mina svenska modeller och värden inte passar in dit jag kommer? Man skall inte resa utomlands för att hitta Sverige där. Man ska resa för att hitta något nytt och spännande. Om man klagar över att det inte är som hemma blir det sällan bra. Allt är sällan perfekt och som hemma, men man kan alltid bestämma sig för att ta det man finner och ha det roligt och spännande. Kanske det inte alltid är så perfekt hemma heller? Kanske främmande kulturer har ett logisk ursprung där de är?
Ingrid Kjellström