Just in time eller som vanligt för sent? Kan investeringar i infrastruktur kompensera nedgången i byggkonjunkturen?

Referat från debattafton på Bygget 18 mars 2009.

Den 18 mars samlades cirka 70 infrastruktur- och debattsugna seminariedeltagare i Stockholms Byggnadsförenings lokaler.

Rubriken för kvällen var "Just in Time - eller som vanligt för sent". Seminariet och debatten siktade bland annat in sig på de överklaganden av projektplaner som görs i sektorn och som bidrar till stora byggrelaterade kostnadsökningar. Samtidigt ville initiativtagarna SVR Samhällsbyggarna och Stockholms Byggnadsförening lyfta frågan huruvida investeringar i infrastruktur skulle kunna mildra eller snabba på den lågkonjunktur som vi upplever just nu.

En bra debatt kräver sakkunniga, högt i tak och prestigelöshet. Panelen som bestod av:

• Lotta Brändström, chef för investeringsdivisionen, Banverket
• Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd i Stockholm
• Åke Lindblad, hedersledamot SVR
• Malin Löfsjögård, riksdagsledamot, trafikutskottet
• Stefan Molander, regeringens utredare av förändringar i PBL, "Bygg-helt enkelt!"
• Gunnar Tunkrans, avdelningschef enheten för strategisk styrning, Vägverket

anammade detta och leddes förträffligt av moderatorn Åsa Söderström Jerring, ordförande FIA, Förnyelse i anläggningsbranschen.        

Sammanfattningsvis framkom följande klokheter:

Största riskerna för att ett projekt ej blir av eller blir fördyrat är:

1. Marknadens kapacitet
2. Tillståndsprocessen
3. Finansieringsproblematiken (ryckigheten)

Frågor som diskuterades och som vi bör ställa oss framöver:

• Är det demokrati när en individ kan stoppa ett projekt med allmännytta?
• Vi måste vara bättre på att tydliggöra nyttan och värdena med våra projekt!
• Det måste finnas incitament för alla att dra åt samma håll.
• "Vill man så kan man"
• Om vi kan undvika stafett-tänket och istället arbeta mer parallellt kan mycket vinnas. Flera prövningar sker idag efter varandra istället för samtidigt.
• Vi måste öka förståelsen för varandras verksamheter i projekten

Vidare nämndes nyttan av att vi bör rannsaka oss själva i större omfattning än vad vi gör idag. Om vi alla tar ett större helhetsansvar och inte skyller på andra aktörer i processen så genererar det mer konstruktivt samarbetsklimat och bättre slutprodukter såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Detta visas med tydlighet i exempel som Öresundsbron.

Vid anteckningarna

Johan Onno, Per Nielsen och Mårten Lindström