Referat och sammanställning av Klas Cederwall, KTH
Swedish - Russian Conference
Stockholm and S:t Petersburg as Water Cities of the Baltic Sea - a water governance dialogue, Stockholm 29th September, 2009
Bakgrunden till den svensk-ryska konferensen om Stockholm och S:t Petersburg som vattenstäder är det samarbetsavtal som i februari 2006 signerades av landshövding Mats Hellström och S:t Petersburgs guvernör Valentina Matvienko mellan Stockholm med de fem Mälarlänen och S:t Petersburg omfattande bl a miljö, forskning, utbildning och teknik-kulturfrågor. I avtalet sägs att avtalsparterna är medvetna om nödvändigheten av ett effektivare utnyttjande av parternas befintliga ekonomiska och kulturella möjligheter. Parterna vill utveckla samarbetet inom områdena näringsliv, akademi och kultur på grundval av ömsesidig respekt och fri vilja till ömsesidig fördel.
SVR är huvudman för en inledande SIDA-stödd konferens i Stockholm för att utveckla samverkansstrategier mellan Stockholm och St Petersburg som viktiga vattenstäder i Östersjöregionen. Det sker med ett teknik- och kulturhistoriskt samhällsbyggnadsperspektiv och med fokus på framtida utmaningar. Syftet är att skapa en strategisk kunskapsbas för hantering av komplicerade vatten och miljöfrågor i Stockholm och St Petersburg regionerna. Det finns viktiga vattenfrågor som spänner över ett vitt fält i interaktionen mellan vatten-energi-miljö-hälsa. Att öppna upp för en både tillbakablickande och framtidsinriktad beskrivning/analys och jämförelse mellan de två östersjöstädernas vattenstrategier ger många väsentliga infallsvinklar.
Stockholm
är en av Europas vackraste och mest spännande "vattenstäder". Inte bara turister strömmar till Stockholm för att beundra stadens skönhet utan inte minst genom Stockholm World Water Week samlas också vattenforskare och vattenintressenter från hela världen i Stockholm till intensiva diskussioner varje år under denna vecka. Mälaren/Hjälmaren dräneras genom centrala Stockholm i Norrström och Söderström där Mälaren övergår i Saltsjön och Stockholms skärgårds innersta vattensystem. De två stora sjösystemen Vänern och Mälaren har båda översvämningsproblem samtidigt som sjöarna är viktiga faktorer i en dynamisk regional utveckling, starkt integrerat i utnyttjandet av den stora vattenresurs som finns. Vatten har här blivit en strategisk planeringsfaktor i den regionala utvecklingen.
S:t Petersburg
är en utomordentligt intressant och vacker stad som med sina 5 miljoner invånare också är den största staden vid Östersjön. Staden ligger där Neva rinner ut i Finska viken. Neva dränerar Ladoga, Europas största sjö, tre gånger så stor som Vänern. På 1600-talet låg här där Neva rinner ut i Östersjön en svensk militär postering som hette Nyens Skans. Nyens var det gamla svenska namnet på Neva. S:t Petersburg firade 2003 sitt 300-årsjubileum. Det var Peter den store som grundade staden och syftet med den nya hamn- och huvudstaden var att öppna upp Ryssland för nya influenser från väster. S:t Petersburg har ända sedan staden grundades haft problem med översvämningar som sammanhänger med högvattenföringar i Neva och då ofta i kombination med höga vattenstånd i Finska viken.
Övergripande mål
Projektansatsen att åstadkomma en bred dialog mellan de två vattenstäderna har som övergripande mål att främja kommunikationen och analysen av strategiskt viktiga framtidsfrågor för de två städerna som också är av betydelse för Östersjöregionen inte minst det ekologiska tillståndet i Östersjön. Hur Stockholm och S:t Petersburg hanterar framtidsfrågor på vatten- och miljöområdet kan initiera en bredare dialog mellan städerna som kan spridas till och omfatta även andra städer runt Östersjön. Dialogen har tre komponenter:
- Diskussion av aktuella frågeställningar mellan vetenskapliga företrädare och berörda samhällsintressen
- Dialog och samverkan mellan några Rotaryklubbar i S:t Petersburg och Stockholm
- Möjligheten att anordna parallella utställningar i de två städerna som belyser de tema som projektansatsen utvecklar
Här följer en genomgång av några utgångspunkter för konferensen och sedan en kort redovisning av själva konferensen.
Klimatförändring och klimatanpassningsproblem
De senaste femtio åren har varit den varmaste perioden på norra halvklotet sett i ett 1000-årigt tidsperspektiv. Elva av det tolv varmaste månaderna som uppmätts i Sverige har inträffat efter 1995. Det är sannolikt så att mänskligheten i slutet av detta århundrade kommer att exponeras för ett extremt klimat som aldrig tidigare upplevts.
Det kanske allvarligaste med pågående klimatförändring är den olinearitet som präglar de underliggande processerna och därmed också svårigheten att extrapolera långtidseffekter. När den globala temperaturökningen får glaciärisarna att smälta snabbare kommer uppvärmningen att ske ännu snabbare eftersom den reducerade solreflektionen som krympande glaciärisar medför i sig innebär ökad växthuseffekt och bl a den naturliga metangasproduktionen ökar då liksom luftfuktigheten eftersom vattenånga och metangas är starkare växthusgaser än koldioxid. Glaciärisarnas avsmältning ger ökade havsvattenstånd men det ger också uppvärmningen och den termiska expansionen av havsvattnets ytlager. Prognostiserade havsvattenståndshöjningar måste regelbundet revideras och frågan är om 100 cm vattenståndshöjning på 100 år är en underskattning! Det innebär att hur anpassning till förväntad klimatförändring skall ske tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt får allt större betydelse.
Integrerad vattenresurshantering i regioner med stora sjösystem
Stockholm-Mälardalen och S:t Petersburgregion präglas av stora sjösystem vilket innebär att detta förhållande i sig blir en viktig faktor i den regionala utvecklingen. Det finns grund-läggande behov av analys av förhållanden som kan relateras till just den stora betydelsen av hur dessa sjösystem fungerar men också motsvarande vad gäller resurs- och riskhantering i utnyttjandet av dessa vattensystem, behov som kan exemplifieras på följande sätt:
- Vikten av systemanalys - övergripande beskrivning och karakteristik av avrinningsområdet med delområden, regleringsförhållanden i delsystemen osv
- Evaluering av den regleringstekniska samordningen som under normala förhållanden är väsentlig för hanteringen av vattenbalansen
- Att fastlägga övergripande mål för vattenreglering och vattenresursutnyttjande för att utveckla en regleringsstrategi som sammanjämkar olika samhällsintressen på ett tekniskt, socialt/kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.
- Att se dynamisk vattenreglering som ett väsentligt begrepp som ersätter reglering med hjälp av t ex "tappningsställare" med årstidsanpassning av vattenstånd/vattenbalans.
- Som ett led i en dynamisk vattenreglering utnyttja meteorologiska och hydrologiska prognoser för regleringsoptimering i längre tidsintervall vilket kan samordnas med andra intressen i hantering av vattenbalansen i ett avrinningsområde.
- Hydrologiska prognoser över tillrinning och vattenbalans kan alltså göras i olika tidsperspektiv och kapaciteten till mer tillförlitliga och användbara långtidsprognoser ökar i takt med den vetenskapliga utvecklingen inom berörda områden.
Stockholm och S:t Petersburg har i de vatten- och miljöperspektiv som denna dialogansats fokuserar på mycket stora olikheter och svårighetsgrad vad gäller aktuella problem och framtida utmaningar men det finns också principiellt likartade frågeställningar och problemstruktur för de två städerna. Detta gör den jämförande analysen så intressant.
Konferensen
Ett sextiotal personer deltog i konferensen, av dessa var nästan en tredjedel från S:t Petersburg. I sin välkomsthälsning betonade Johan Onno, VD för SVR, den stora betydelse Stockholm har som huvudstad och kulturellt, medialt, ekonomiskt och politiskt centrum för Sverige. Han utvecklade sin syn på betydelsen av samverkan mellan de två viktiga östersjöstäderna Stockholm och S:t Petersburg inte minst genom möjligheten att tillsammans utveckla kunskap inom det strategiskt så väsentliga vatten- och miljöområdet.
Plenarsession 1, ordförande Michael Tendler, Plasmafysik, KTH, samt IVA och Ryska Vetenskapsakademien, RAS
Föreläsningarna finns också redovisade på SVRs hemsida.
- Arne Kaijser, Teknikhistoria, KTH, "The historical perspective of Stockholm as water city"
Stockholm har ett unikt geografiskt läge i övergången mellan Mälaren som ett för svenska förhållanden stort sötvattensystem och Östersjön med utloppet djupt inne i Stockholms inre skärgård. Ända från början efter Stockholms grundande i mitten av 1300-talet har stadens utveckling präglats av vatten på ett antal olika sätt. Det omgivande vattenlandskapet har haft en avgörande betydelse för utveckling av handel och sjöfart, militärstrategiskt för Stockholms säkerhet, för vattenförsörjning och hälsa, genom att erbjuda inre vattenvägar och transportmöjligheter och sist men inte minst för rekreation och fritidsliv.
- Gunnar Söderholm, Miljö- och hälsokontoret, Stockholms stad, " Stockholm - European Green Capital 2010". Stockholm har utsetts till Europas "gröna miljöstad" år 2010 vilket får ses som hedrande och uppmuntrande för det miljöarbete som bedrivs i vår huvudstad.
- Klas Cederwall, vattenbyggnad, KTH, "Water resources and risk management challenges of water cities like Stockholm and S:t Petersburg". Betydelsen av kommunikation och internationell mobilitet för utveckling av vetenskaplig kunskap och kompetens. Klimatförändring och betydelsen av anpassning av olika samhällssystem till förväntad klimatförändring. Vatten och miljöinriktad resurs och riskhantering. Multiobjektiva strategier för vattenreglering och hushållning med vattenresurser.
- Vladislav Shelutko, Department of Applied Ecology, Russian State Hydrometeorological University, S:t Petersburg, "Maximal level of pollution of the Neva river and ecological risk".
En vetenskaplig analys av näringsämnen och föroreningsförhållandena och hydrauliska vattendragskarakteristika i Neva baserad på omfattande provtagningar och statistisk bearbetning av fältdata från undersökningsområdet.
- Andrey Alimov, Department of Social and Humanitarian Studies, Russian State Hydrometerological University, S:t Petersburg, "Water management of the river Neva water system particularly with respect to river regulation, flood mitigation and water quality aspects". Ladoga, Europas största sjö, har ett tillrinningsområde på 253.000 km2 som omfattar tre stora delområden - Onega sjön med Svir floden som rinner in i Ladoga, sjön Ilmen med Volkhov floden och Saima sjösystem som också dräneras till Ladoga genom floden Vuoksi. Ladoga är oreglerad något som Alimov beskriver som en "naturlig reglering". Ladogasjöns omsättningstid är elva år. Vattenkvaliteten i Ladoga försämrades kraftigt under 20-års-perioden 1970 - 1980 men under senare år har en återhämtning skett genom reducering av främst industriella utsläpp i dessa tillrinningsområden som karakteriseras av snabb ekonomisk utveckling. Neva bidrar med ca 20% av den totala tillrinningen till Östersjön. S:t Petersburg utnyttjar Neva som vattenresurs och är därför beroende av vattenkvaliteten i floden. Neva är starkt förorenad av kommunala och industriella utsläpp och därigenom också av tungmetaller, fenoler, och andra toxiska ämnen. Översvämningsproblemen är svåra. Sedan stadens grundande 1703 har mer än 300 översvämningar i S:t Petersburg inträffat då vattnet stiget mer än 1,6 m - den kategorisering av översvämningssituationer som görs anger vattenståndshöjningar över 3 m som katastroftillstånd. De två allvarligaste översvämningarna inträffade i november 1824 då vattnet steg 4,21 m och i september 1924 då vattnet steg 3,80 m.
Den första skissen till ett tekniskt översvämningsskydd gjordes efter översvämnings-katastrofen 1824 av den ryske vattenbyggnadsingenjören Peter Bazen. Men inget gjordes förrän en översvämningskatastrof i oktober 1960 vilken klargjorde hur sårbar den stora staden S:t Petersburg nu var för översvämningar. 1979 kunde det gigantiska 25 km långa damm/barriärsystemet vid Kronshstadt påbörjas. Det är ännu inte helt färdigbyggt. Vid sidan av detta översvämningsskydd har man utvecklat en andra komponent för att kunna effektivare hantera översvämningsrisker - nya metoder för prognostisering av översvämningssituationer bl a synoptisk/empirisk prognostisering samt meteorologisk/hydrologisk simulering av starka vädercykloner som med sydvästliga vindar driver in över det aktuella området från Atlanten.
- Berndt Festin, VD Skärgårdsstiftelsen, "Skärgårdsstiftelsen i ett uthålligt förvaltningsperspektiv", Stockholms skärgård omfattar från norr till söder ca 150 km och ungefär 80 km i öst-västlig riktning med ca 30 000 öar och skär av varierande storlek. Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar en stor del av denna skärgård och implementerar ekologisk, uthållig teknik och system till stöd för fritidsboende och skärgårdens permanenta befolkning.
- Maria Ryadova, Committee for State Control, Utilization and Protection of Historical and Cultural Landmarks S:t Petersburg, "Development, use and preservation of water space of S:t Petersburg as object of a cultural heritage". Omfattande insatser för att bevara ovärderliga kulturarv i äldre stadsbyggande och byggnader i S:t Petersburg centrala områden.
- Elena Smyzhova, Department of Applied ecology, Russian State Hydrometeorological University, S:t Petersburg, "Theory and practice of estimation of annual quantity of pollutants throughout the Neva River to the Gulf of Finland". Målet är att kunna kvantifiera medelvärde av årlig transport av föroreningar från Neva ut i finska viken. Studien baseras på mätdata relaterade till 6 mätsektioner i Neva från utloppet från Ladoga vid Shlisselburg till Nevas mynningsområde alldeles nedströms S:t Petersburg. Uppgiften är komplicerad dels på grund av osäkerheter i föroreningsutsläpp till Neva och dels svårigheter att hantera ett variabelt och olikformigt strömningsmönster i Neva på grund av flödesvariationer och lokala avlösningsvirvlar och andra storskaliga strömningsmönster i den breda och kurviga floden.
- Ulla-Britta Fallenius, Naturvårdsverket, "HELCOM Baltic Sea Action Plan". Utgångspunkt 2007 års HELCOM Baltic Sea Action Plan. Innebär en ekosystem ansats med fyra segment - övergödning, toxisk kontamination, sjöfartens påverkan samt degradering av biodiversiteten. Nationellt implementeringsprogram för berörda östersjöländer. Varje land har tilldelats krav på årlig reduktion av sin belastning på Östersjöns ekologiska status. Som jämförelse visas att näringsbelastningen från Vitryssland som inte deltar i HELCOM arbetet, är betydande. Förbättrad avloppsvattenrening samt reduktion av den diffusa belastningen från jordbruks-sektorn lyfts fram.
- Mårten Frumerie, Exploateringskontoret, Stockholms stad, "Three generations of sluice/lock systems in Stockholm". Drottning Kristinas sluss var den första slussgenerationen färdig att tas i bruk 1642. Därefter följde Christopher Polhems sluss 1755, Nils Ericsson´s sluss 1850 och Karl Johan´s sluss 1935. Mälarens reglering har reducerat vattenståndsvariationerna i Mälaren/Hjälmaren. Den nya sluss som nu planeras för att ersätta den nuvarande "förslitna" slussen kommer att innebära även väsentligt ökad avbördningsförmåga genom Söderststöm. En ny regleringsstrategi för Mälaren måste ta hänsyn till den klimatpåverkan och höjning av havsvattenstånd som kan förutses.
- Christer Lännergren, Stockholm Vatten, "Stockholm Archipelago, environmental management strategies". Stockholms skärgård kan ses som ett komplext system av vattenbassänger och sammankopplande sund som har en vattenomsättning och strömningsbild som också präglas av den svaga densitetsskiktning som finns i skärgården. Drivande kraft för denna cirkulation i skärgårdens inre del är Mälarens utflöde, vindpåverkan och vattenståndsvariationer initierade från Östersjösidan som pumpar vatten ut och in i systemet. Genom olika reningsinsatser har föroreningsbelastningen på skärgårdens olika delområden successivt minskat. Ett led i detta arbete har också varit att åstadkomma begränsningar i tillförsel av miljögifter i avloppsvattnet genom olika kampanjinsatser riktade mot dricksvattenkonsumenter i Stockholmsområdet.
- Edward Podgayskiy, Center for Transboundary Cooperation Saint Petersburg, "Project development, cooperation and possibilities to finance the suggested actions". Redovisning av tänkbara samarbetsprojekt, möjlig finansiering och deltagande parter från S:t Petersburg i sådan samverkan. Internationella konferenser kan hållas i S:t Petersburg och samverkan kan utvidgas till flera länder. Exempel på tidigare projekt för kunskapsutveckling och insatser för främjande av internationell dialog och "fred och säkerhet".
Parallellsession 1, ordförande prof Marie Nisser, Teknikhistoria, KTH
- Marie Nisser, KTH, "Presentation of a research project: Preserving the industrial heritage in Stockholm and S:t Petersburg". Viktiga och intressanta exempel på möjligheter att utveckla likartade satsningar för bevarande av värdefulla industriella och kulturella värden av samhällsbyggnadskaraktär i S:t Petersburg och Stockholm.
- Kerstin Westerlund-Bjurström, Samfundet S:t Erik, "Urban planning - preserving the cultural and historical values". Samfundet S:t Erik har som målsättning att verka för att historiska och konstnärliga värden och krav beaktas i Stockholms stadsbyggnadsutveckling. Det är de naturliga förutsättningarna och vattenlandskapet i och runt Stockholm som givit staden dess identitet. En stads identitet och stadsbyggnadsmäsiga kulturarv representerar oersättliga värden som tyvärr lätt kan förstöras.
- Karin Winter, Arkitekturmuseet, "Exhibition - creating of permanent water-oriented exhibition in both cities". Redogörelse för den mycket ambitiösa och vackra utställning över S:t Petersburg och Stockholm Vattenstäder som Arkitekturmuseet genomförde 1998 i samverkan med motsvarande intressen i S:t Petersburg och som också dokumenterats i en mycket intressant bok.
Parallellsession 2, ordförande Klas Cederwall, KTH
- Kerstin Blix, miljöansvarig för Hammarby Sjöstad, "Hammarby Sjöstad - an advanced ecological urban planning and innovative waste water treatment technology". Ett attraktivt nybyggnadsområde centralt i Stockholm i nära vattenkontakt. Det miljömässiga målet har varit att halvera den normala miljöpåverkan relaterad till energianvändning, avfallshantering, vattenkonsumtion, dagvattenhantering, lokala transporter osv. Projektet ses som ett lyckat exempel på modernt, uthålligt stadsbyggande.
- Kjell Karlsson, Stockholms hamnar, "Ports of Stockholm Administration - Strategic port development in the Stockholm region". Hamnanläggningar i Kapellskär, Stockholm och Nynäshamn. I Stockholm sker utveckling av hamnkapacitet i anslutning till centralt belägna stadsbyggnadsprojekt. Utvecklingsprojekt på hamnsidan också i Kapellskär och Nynäshamn.
- Jakob Granit, SIWI, Stockholm International Water Institute, "How do we plan accross local and national boundaries? The example of Stockholm´s city water front and the Baltic Sea region: a new concept". Utveckling av ett konceptuellt förslag till integrerande trafiklösning som demonstrerar möjligheten att åstadkomma effektivare transportsystem i ett storstadsområde.
Avslutande plenarsession, ordförande Michael Tendler, KTH
-Vladislav Donchenko, Vetenskapligt forskningscentrum för ekologisk säkerhet, Ryska Vetenskapsakademien, S:t Petersburg, "Environmental issues of water management in S:t Petersburg".Östersjön är allvarligt påverkad av utsläpp av toxiska kemiska föroreningar. Hit hör bl a olika potentiellt mycket skadliga ämnen som POPs (persistent organic pollutants) men också t ex läkemedelsrester som kan spåras till olika delar av Östersjöns ekosystem t ex i bottensediment, vegetation och annat biologiskt material. Nu utvecklas avancerade kemisk-analytiska metoder för att spåra och identifiera sådana miljögifter.
Diskussion och avslutande synpunkter.
Kvällen före konferensen samlades de ryska deltagarna tillsammans med svenska värdar och företrädare för projektet Stockholm och S:t Petersburg som vattenstäder till en diskussion om hur vi bäst skall förvalta den kunskap och de idéer som kommer fram under konferensen. Vid detta tillfälle medverkade också förre distriktsguvernören i Rotary Ingvar Matsson med sina erfarenheter från tidigare samarbete med bl a S:t Petersburg. Även efter konferensen vid en gemensam middag fortsatte denna diskussion. Det fanns ett uttalat intresse från rysk sida att arrangera en ny konferens i S:t Petersburg för att fortsätta dialogen. Övriga synpunkter som kom fram är sammanställda här:
- Kommunikation med tydligt fokus
Inte minst från den ryska sidan betonades värdet av den goda dialogen, förmågan att diskutera även komplicerade frågeställningar på ett effektivt sätt med bibehållen, stor respekt för varandras kanske skilda synpunkter och värderingar. Det är väsentligt att denna träning i att kommunicera ändå sker med tydliga och väl utvalda frågeställningar.
- Dialog mellan östersjöstäder
Den samverkan som kan ske mellan östersjöstäder för att bl a gemensamt medverka till goda ekologiska förhållande i Östersjön måste i allt väsentligt bygga på de olika östersjöstädernas egna insatser i sin stad/region. Det gör att dialogen bör fixeras på de olika lokala perspektiven och att de erfarenheter och kunskapsutbyten som görs tar just dessa lokala strategier och insatser som utgångspunkt.
- Strategisk vatten- och miljöanalys
En kvalificerad, framtidsinriktad analys av vatten och miljö frågor skall ha ett resurs och riskperspektiv och integrera de stora strategiska frågorna om klimatförändring, men också hur anpassning skall ske till de många olika problem denna klimatförändring skapar för särskilt samhällen i kustzonen.
- Möjligt vatten/miljövetenskapligt projekt t ex rörande Kaliningrad
Kaliningrad ligger inom S;t Petersburgs intresseområde. Här sker en relativt stor miljöbelastning av Östersjön genom det utflöde som också dränerar stora delar av Vitryssland. Av flera skäl kan det vara av intresse att diskutera Kaliningrad i ett vatten/miljöperspektiv inom ramen för detta samverkansprojekt mellan Stockholm och S:t Petersburg.
- Efterdialog - fortsatt diskussion mellan vetenskapliga och andra berörda intressen
Det behövs en efterdialog mellan konferensdeltagare och andra berörda intressen för att kunna bättre värdera olika propåer om hur detta projekt skall drivas vidare. Det innebär att ett lämpligt sammanställt material från konferensen med de överväganden som gjorts bör återremitteras till alla berörda för nya synpunkter.
Det finns nu goda möjligheter för de engagerade rotaryklubbarna i S:t Petersburg och Stockholm att utveckla samarbete inom ramen för den dialog som nu varit.
Det gäller även förslaget att anordna parallella utställningar i de två städerna som reflekterar de olika perspektiv och frågeställningar som konferensen behandlat.
Klas Cederwall, KTH