Referat från frukostseminarie - Hållbar stadsutveckling
Hur uppnår vi en hållbar stadsutveckling? Så löd rubriken på ett seminarium som miljögruppen anordnade den 2 oktober. Att ämnet är högaktuellt denna höst märktes på den relativt stora skara som hade sökt sig till SWECO:s Stockholmskontor för att lyssna. Kanske var det en bidragande orsak att vi hade lagt seminariet klockan 8 på morgonen, istället för sen eftermiddagstid som vi brukar?
Regeringen har avsatt 340 miljoner kronor de närmast två åren för Hållbara städer, en satsning som har varit på tal en tid men som nu har börjat ta sig konkreta former. Vi hade med kort varsel lyckats få med oss Pernilla Knutsson, kanslichef för den helt nybildade Delegationen för Hållbara städer. Pernilla berättade kort om delegationens uppdrag som omfattar att främja, stödja och bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt samla in goda svenska och internationella exempel. Delegationen består av 16 personer med Peter Örn som ordförande. Kansliet är placerat i Miljövårdsberedningen inom Miljödepartementet. Uppdraget omfattar även att förmedla ekonomiskt stöd till olika stadsbyggnadsprojekt, men hur villkoren för stödet ska se ut är ännu inte klart. En förordning kommer att antas inom några månader och det lär bli fokus på klimatfrågor. Informationen vi fick var pinfärsk eftersom delegationen skulle hålla sitt allra första möte en vecka efter vårt seminarium.
Professor Ulf Ranhagen, från KTH och SWECO, målade upp en bild av vad som kan rymmas inom begreppet hållbara städer. Ulf använde begreppet ekologiskt fotavtryck (myntat av världsnaturfonden WWF) som ett enkelt och tydligt sätt att formulera den utmaning världen står inför när det gäller rättvis och hållbar resursanvändning. Det internationella perspektivet fick en belysning genom SWECO:s aktuella stadsbyggnadsprojekt i Kina, där den stora inflyttningen från landsbygd till storstäderna driver på behovet av att skapa helt nya städer. Även Exportrådets satsning på miljöteknikexport under rubriken SymbioCity berördes. Vi har många intressanta projekt i Sverige som förtjänar att spridas, ansåg Ulf, bland annat Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen i Malmö, passivhusprojekten i Västra Götaland och Växjös satsningar på träbyggande och fossilbränslefri energi. Men det behövs fler nya exempel. Den verkliga exportprodukten är kanske inte enskilda projekt utan "det svenska helhetstänkandet" som underlättar tvärsektoriell samverkan och gör att man undviker suboptimering. En annan viktig erfarenhet är att man måste tänka på att skapa mötesplatser som gör det möjligt att ta emot studiebesök och visa upp projekten, t ex GlashusEtt i Hammarby Sjöstad.
Viktiga mötesplatser för att sprida kunskap, erfarenheter och goda exempel kan man annars skapa på webben. Från Naturvårdsverkets horisont presenterade jag själv vår databas MIR (Miljöinvesteringsregistet) där alla projekt från klimatinvesteringsprogrammen Klimp och de lokala investeringsprogrammen LIP finns beskrivna (www.naturvardsverket.se/mir). Här kan man ta del av reslutat och effekter från 2 700 projekt inom olika områden; avfall, VA, energi, trafik m.m. Bland annat finns just stadsbyggnadsprojekt, som då oftast inte handlar om att skapa nya stadsdelar utan om att förnya och rusta upp nedslitna miljonprogramsområden. En forskargrupp från Chalmers har gjort en utvärdering av 10 sådana bostadsförnyelseprojekt. Rapporten Att länka miljöeffekter och sociala effekter kan beställas via Naturvårdsverket.
I Stockholm skapas nu ett nytt bostadsområde vid vattnet, när området runt Frihamnen ska utvecklas under de kommande decennierna. Förutsättningarna är unika med direkt närhet till hamn och vattenvägar, energianläggning (Värtaverket), kulturvärden (gasklockorna som man kommer att få tillgång till 2010) och naturvärden (nationalstadsparken). Ingmarie Ahlberg från Stockholms stads exploateringskontor som arbetar med miljöprofilering av området Värtan/Frihamnen/Norra Djurgårdsstaden berättade om planerna. En miljöstadsdel i världsklass är målet. Med avstamp i erfarenheterna från Hammarby Sjöstad ska här skapas "ett skyltfönster för miljö- och klimatlösningar och hållbar livsstil där det är lätt att göra rätt". Med det menas bland annat att det ska vara lätt att vara klimatsmart, lätt att resa rätt, att slänga rätt, att leva i kretslopp. Än är projektet på planeringsstadiet, men redan om ett år kommer det att finnas specifika exempel och ett informationscenter, utlovade Ingmarie.
Genom samarbetet mellan SVR och Alliansföreningen medverkade AnnaWickman från konsultföretaget DTZ i seminariet med infallsvinklar från fastighetsvärlden. Anna vågade svära i kyrkan genom att sätta rubriken "Är strategiskt miljöarbete lönsamt för aktörer på den svenska fastighetsmarknaden?" Det kan man ju fråga sig. Nu ökar visserligen intresset för ekologiska varor etc, men hur kommer fastighetsmarknaden att påverkas? Hittills har intresset varit större från internationella kunder än från svenska. En undersökning från USA visar till exempel att man där kan ta ut betydligt högre hyra för miljömärkta lokaler. Det borde bli en framgångsfaktor även hos oss att kunna kommunicera miljöfrågorna och att hjälpa hyresgästerna att göra jobbet. Anna avslutade med att efterlysa ett enhetligt system för miljömärkning av fastigheter.
En kort avslutande diskussion ledde till slutsatsen att vi nu har lärt oss att sätta upp bra miljömål för projekten, men att utmaningen är att också kunna se till att det ska bli så som man planerat. Det finns flera exempel på prestigeprojekt där det efteråt visar sig att miljömålen inte uppnås.
Ca 40 engagerade deltagare samlade detta seminarium. Miljögruppen vill rikta ett tack till alla som medverkade och ett särskilt tack till SWECO som ställde upp med sina trevliga möteslokaler och bjöd på frukostfika.
Karin Hermansson
Miljögruppen