Vårens tema för Miljögruppens seminarium var Klimatförändringar i samhällsbyggandet - vad kan vi göra? Ja, det var en fråga som många klimatsmarta V-byggare och teknologer kom till KTH för att få svar på.
Klimatfrågorna intresserar många och uppslutningen blev stor. Inriktningen denna gång var konsekvenser inom fysisk planering, dammbyggnad, energiproduktion och husbyggnad. Christina Frost inledde med att berätta om sitt arbete som sekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Christina talade om de olika klimatmodelleringar som lett fram till slutsatser om långsiktiga klimatförändringar och extrema väderhändelser.
Vi står exempelvis inför ökad medeltemperatur och nederbörd, fler värmeböljor och skyfall och stigande havsnivå. Det medför ökad risk för översvämning, skred och kusterosion, kraftig påverkan på väg- och järnvägsnäten liksom byggnadskonstruktioner, exempelvis dammar. Med de orden tog professor Klas Cederwall på KTH över och talade om dammsäkerhet och att vi måste förstå och samverka med naturen. Klas menade att Sverige relativt sett är mindre utsatt för klimatförändringar men har en mycket sårbar infrastruktur med stora risker. Fotografier från skreden i Vagnhärad, översvämningar i Indalsälven och Gudbrandsdalen fick illustrera konsekvenserna. Klas betonade vikten av en modern regleringsstrategi för Mälaren och Hjälmaren. Mälarens vtappning till Saltsjön via Norroch Söderström är känslig och det borde upprättas ett ”dammsäkerhetsprogram” med tanke på Stockholms översvämningsskydd.
En ökad framtida medelvind skulle gynna vindkraften men just detta är oklart enligt klimatutredningen. Olle Hansson på Fortum visade att energin i vinden sakta har avtagit de senaste tio åren. Utbyggnad av vindkraft har vuxit oerhört fort i Europa och nu börjar det bli så även i Sverige. Befintliga vindkraftverk ligger i kustnära lägen men allt fler planeras inne i landet. Det finns många små aktörer och små anläggningar i en bransch med många entusiaster men de större kraftverken och energiverken satsar allt mer. Olle visade att äldre anläggningar ofta har besvärande höga stillestånd och hävdade att tillståndsprocessen borde förenklas. Från vindenergi till energieffektiva hus.
Johnny Kellner, utvecklings och miljöchef på Veidekke Bostad, besvarade frågan om vi ska hushålla med energi eller koldioxid eller båda. Sverige förbrukar mest el per capita i världen. Johnny berättade om projektet TellHus där han beräknar att en lägenhet släpper ut ungefär hälften så mycket koldioxid som en normlägenhet. Det var också intressant att höra om nya tankar, exempelvis en display i varje bostad som visar den egna förbrukningen av energi- inte i kWh – utan i kronor jämfört med genomsnittet av övriga lägenheter i huset. Slutklämmen blev att koldioxid inte känner till några nationsgränser. Efter avslutande diskussion ledd av Per Manhem tackade Miljögruppens ordförande Kajsa Sundberg för en intressant kväll. Till hösten planerar Miljögruppen ett seminarium med tema ”Staden i det uthålliga samhället”.
Catharina Lindberg, Sekr. i Miljögruppen, C74